Utflykt till Kinnekulle

#12 Husa på Hellekis

Vi får besök av Karin och Ingrid Dahlberg – svägerskorna som båda jobbade på Hellekis säteri under det sena 1950-talet. De berättar om hur det dagliga arbetet på godset gick till, om städ och strykning, bullbak och smultronplockning, jaktkalas och stortvätt. Och allting som gjordes, skedde under noggrann övervakning av husföreståndarinnan fröken Malm. 

#11 Punsch och knäckta nötter

Under 1800-talet bodde det mycket folk på Hellekis säteri. Alla skulle ha mat på bestämda tider. Vi har gått igenom måltidsordningen för både herrskap och tjänstefolk under en helt vanlig vecka. Vi berättar också om överdådiga jaktkalas, vad Selma Lagerlöf åt på turisthotellet och om Carl Olssons prisbelönta äppelpyramider. Dessutom: Carl Klingspors späckade schema – vi läser ett utdrag ur hans egen dagbok.  

#10 Hellekis trädgård och djurgård

Huvudbyggnaden på Hellekis säteri har alltid omgetts av flera trädgårdar. Historiska kartor, reseberättelser och andra uppteckningar beskriver kålgårdar, humlegårdar och lustgårdar. Men det allra lyxigaste man kunde ha var en egen djurgård med inhägnade hjortar. Det fanns på Hellekis, och hit tog man sina gäster för att både jaga och uppleva naturen. Idag är delar av Hellekis trädgård öppen för besökare. Här finns ett stort antal gamla träd, en rosenträdgård och en imponerande perennrabett som alla kan njuta av. 

#9 Boken om Hellekis – vår skrivprocess

Vi berättar om hur det gick till när vi skrev boken om Hellekis säteri. Hur börjar man? Vilka arkiv och andra källor finns att söka i? Och vem var egentligen Björn Bengtsson? En del av frågorna och gåtorna fann vi svaren på, andra dröjer sig kvar i historiens dunkel även efter att boken är färdig. 
 

#8 Posse på Hellekis

Under nästan 400 år ägdes Hellekis säteri av familjen Posse. Vi berättar om några av de personer som vi har stött på under arbetet med boken om Hellekis: Jöran som fick fly landet, Sara som byggde om hela huset och Louise som på sin ålders höst isolerade sig på Hellekis och inte ville träffa någon.

#7 Hellekis säteri – hur det började

Längs Kinnekulles västsida ligger flera gamla herresäten på rad längs Vänern. Ett av dem är Hellekis säteri. Förra året släpptes en bok om gården, och i några avsnitt framöver kommer vi att fördjupa oss i dels sådant som inte fick plats i boken, dels sådant som bara är roligt att berätta. Vi börjar med att sätta in Hellekis i ett sammanhang och prata om varför det ligger just här, och vad vi vet om den tidigaste historien.

#6 Stenen som resurs

Platåberget Kinnekulle är uppbyggt av flera olika bergarter. Vissa av dem har ända sedan medeltiden brutits och använts för byggnadsändamål. Under många hundra år var stenarbete och kalkbränning viktiga bisysslor för Kinnekulles bönder. Under 1800-talet industrialiserades stenindustrin och växte i betydelse. Men vilka material har använts till vad? Och vilka spår finns i landskapet efter denna ”brottsliga verksamhet”?Gäst: Eric JulihnErics topp tre:- Det medeltida stenhuggeriet- Kalkbruken- Skifferoljeverket

#5 Party i bredbrättad hatt

Vid Munkängarna finns en stor öppen plats som idag fungerar som parkering. Här låg det så kallade Turisthotellet, en anläggning som fortsätter att fascinera trots att byggnaderna revs för 40 år sedan. Varför byggdes det just här? Vilka var det som besökte hotellet? Och hur gick det egentligen till under de vilda Bärsöndagarna?
Samtalspartner bland snickarglädje och halmhattar: Anders Lokrantz

#4 Den nyfikne predikanten

Nils Gustaf Strömbom var en energisk komminister, verksam i Husaby under det sena 1800-talet. Han blev bara 50 år gammal, men hann under sitt liv med att skriva en mycket uppskattad turisthandbok om Kinnekulle, ordnade matlagningskurser och skrev om matsvampens förträfflighet, samt skapade en adresskalender för hela Skaraborg. Dessutom var han utrustad med ett ”imponerande yttre”. Ciceron: Göran Englund

#3 Det obskyra

Kring många berg finns sagor. På Kinnekulle har vi de två jättarna Hälle och Kisa, vars gravar återfanns i början av 1900-talet. Men det finns också andra historier. Flera av dem utspelar sig på Högkullen, på bergets högsta topp. Här är naturen annorlunda, med branter och raviner, men här döljs också en hemlig trädgård som bara vissa kan komma in i. Vi benar ut skillnaden mellan vättar och tomtar, vilka spöken man inte behöver vara rädd för och hur man bäst behandlar ett skogsrå. Budbärare från andra sidan: Christina StrömFyra sorters spöken- Gengångare: Har ett ärende- Gast: Demonisk- Lyktgubbe: Mördad lantmätare- Myling: Utomäktenskapligt barn